Den tanken ligger i alla fall nära till hands när man kollar på Crescents gamla reklamfilm. Den funkar fortfarande.
24/7 Real Media presenterar ny betalningsmodell
Idag kan man läsa om Dave Moores, grundare av 24/7 Real Medial och tillika ordförande i IAB i USA, förslag gällande en ny betalningsmodell på Dagens Media.
Jag vet inte om jag ska ska skratta eller gråta, ärligt talat. Visst, han har en del bra synpunkter, exempelvis det faktum att vissa typer av annonsörer konverterar bättre i relevanta sammanhang och att Internets mätbarhet ställer andra krav på prissättningen. Det är för visso inte rocket science, men ändå något som inte alltid efterlevs idag och bör tas i beaktelse.
Huvudpunkten är att IAB anser att det är oskäligt dyrt att annonsera på Internet idag, framförallt på nyhetssiter. Deras lösning på detta är att i anslutning till ett visst sammanhang, exempelvis en artikel, ha en betalknapp där annonsören snabbt och enkelt kan betala annonsplatsen med. Priset skall vara lågt och transaktionen skall ha en låg tröskel för köparna genom att de kan använda sitt betalkort. Direkt efter betalning kan köparen publicera sin annons.
Jag tycker absolut att tanken med en snabb transaktion och låg tröskel för köp är en god idé, men jag är väldigt tveksam till följande:
1. Publicering. Alla nyhetssiter har en ansvarig utgivare. Vem blir ansvarig om företaget i fråga publicerar otillåtet eller moral-etiskt tvivelaktigt innehåll? Ett ganska litet problem kan tyckas, men det finns trots allt där. Om man skulle kunna ställa annonsören som ansvarig utgivare för annonsbehållaren i fråga skulle ändå sitens varumärke kunna skadas av ett tvivelaktigt innehåll i annonsen.
2. Prissättningen. Relevant annonsering har alltid kostat pengar. I min värld har Internet fått oförtjänt dåligt rykte, och många (t.o.m. inom branschen) ser på mediet med helt fel ögon. Internet är inte bara freemium och billigt, tvärt om. Det finns sammanhang och kanaler som håller mycket hög klass på sitt content, och kan därmed ta betalt därefter. Detta gäller även bloggar och andra privatpublicistika siter som håller hög standard.
3. Branding. För Er som arbetar med marknadsföring, oavsett om det handlar om Internet eller andra mediekanaler, vet Ni att branding och ökad varumärkeskännedom kostar pengar. Branding kräver ofta stor yta under lång tid, något som inte är - och förmodligen aldrig kommer att bli, billigt. Och ska vi vara riktigt ärliga för en stund, när såg Ni en bra brandingkampanj på Internet senast? Nej, jag tänkte väl det.
Jag vet inte om jag ska ska skratta eller gråta, ärligt talat. Visst, han har en del bra synpunkter, exempelvis det faktum att vissa typer av annonsörer konverterar bättre i relevanta sammanhang och att Internets mätbarhet ställer andra krav på prissättningen. Det är för visso inte rocket science, men ändå något som inte alltid efterlevs idag och bör tas i beaktelse.
Huvudpunkten är att IAB anser att det är oskäligt dyrt att annonsera på Internet idag, framförallt på nyhetssiter. Deras lösning på detta är att i anslutning till ett visst sammanhang, exempelvis en artikel, ha en betalknapp där annonsören snabbt och enkelt kan betala annonsplatsen med. Priset skall vara lågt och transaktionen skall ha en låg tröskel för köparna genom att de kan använda sitt betalkort. Direkt efter betalning kan köparen publicera sin annons.
Jag tycker absolut att tanken med en snabb transaktion och låg tröskel för köp är en god idé, men jag är väldigt tveksam till följande:
1. Publicering. Alla nyhetssiter har en ansvarig utgivare. Vem blir ansvarig om företaget i fråga publicerar otillåtet eller moral-etiskt tvivelaktigt innehåll? Ett ganska litet problem kan tyckas, men det finns trots allt där. Om man skulle kunna ställa annonsören som ansvarig utgivare för annonsbehållaren i fråga skulle ändå sitens varumärke kunna skadas av ett tvivelaktigt innehåll i annonsen.
2. Prissättningen. Relevant annonsering har alltid kostat pengar. I min värld har Internet fått oförtjänt dåligt rykte, och många (t.o.m. inom branschen) ser på mediet med helt fel ögon. Internet är inte bara freemium och billigt, tvärt om. Det finns sammanhang och kanaler som håller mycket hög klass på sitt content, och kan därmed ta betalt därefter. Detta gäller även bloggar och andra privatpublicistika siter som håller hög standard.
3. Branding. För Er som arbetar med marknadsföring, oavsett om det handlar om Internet eller andra mediekanaler, vet Ni att branding och ökad varumärkeskännedom kostar pengar. Branding kräver ofta stor yta under lång tid, något som inte är - och förmodligen aldrig kommer att bli, billigt. Och ska vi vara riktigt ärliga för en stund, när såg Ni en bra brandingkampanj på Internet senast? Nej, jag tänkte väl det.
Är verkligen Guldägget...
...Vad reklambranschen behöver? En tävling för inbördes beundran mellan en handfull reklambyråer. Bedömningar som görs utifrån personligt tycke och smak, utan hänsyn till reell effekt.
Behövs det en kommersiell motsvarighet till bedömningssport? Jag är ytterst tveksam. Speciellt när det finns tävlingar som mäter handfast ROMI. Närmast till hands ligger såklart 100Wattaren.
Läs mer om reklamtävlingens skandalomsusade anseende på Resume:
http://resume.se/nyheter/2010/04/19/guldaggets-anseende-ar-all/
Behövs det en kommersiell motsvarighet till bedömningssport? Jag är ytterst tveksam. Speciellt när det finns tävlingar som mäter handfast ROMI. Närmast till hands ligger såklart 100Wattaren.
Läs mer om reklamtävlingens skandalomsusade anseende på Resume:
http://resume.se/nyheter/2010/04/19/guldaggets-anseende-ar-all/
Om individen i sociala medier med Joakim Jardenberg
Bra som vanligt av Joakim Jardenberg.
Fokus ligger på vikten av att förstå sociala medier, innan man som företag kan ta ett korrekt beslut över hur vida man skall engagera sig i dessa eller ej. Sevärt rakt igenom.
Joakim Jardenberg om Sociala medier @ Frukostklubben / MiH from Joakim Jardenberg on Vimeo.
Fokus ligger på vikten av att förstå sociala medier, innan man som företag kan ta ett korrekt beslut över hur vida man skall engagera sig i dessa eller ej. Sevärt rakt igenom.
Joakim Jardenberg om Sociala medier @ Frukostklubben / MiH from Joakim Jardenberg on Vimeo.
Nordea förvandlar pengar till musik
På Nordeas hemsida är det något som inte riktigt stämmer vid första anblick. Mitt bland information om boräntor, lån och försäkringar gör man reklam för en ny musiktjänst. Check-in music player.
På Computer Sweden kan man läsa om bankens försök att nå de unga, enligt Nordeas definition personer mellan 18 och 28 år, genom att locka med något som unga tycker om - musik.
Detta gör Nordea tillsammans med Universal Music genom programvaran Chimp, vilken krävs för att strömma musiken till bankkunderna. De anslutna kunderna kommer enligt uppgift att få tillgång till hela Universal Musics bibliotek. Utöver själva musiktjänsten kommer bankkunderna som är anslutna till tjänsten att få erbjudanden.
Det man direkt börjar fundera över är hur genomtänkt detta verkligen är, på flera plan, då relevansen mellan produkterna inte finns över huvud taget (rätta mig gärna om jag har fel). Man brukar normalt sett akta sig för att koppla ihop varumärken med olika målgrupp och värdering.
På pappret ser framtidsförutsättningarna för denna co-branding inte ljus ut, men "never assume", som min marknadsföringslärare brukade säga likt ett mantra.
Dessutom kan man inte annat än förundras över att man från Check-in musics håll ser sig själv som en konkurrent till Spotify, som förmodligen äger upp deras musiklager i brygga. Märkligt.
Det skall bli ytterst spännande att se hur denna märkliga konstellation artar sig.
Edit: Relevant co-branding i min värld:
På Computer Sweden kan man läsa om bankens försök att nå de unga, enligt Nordeas definition personer mellan 18 och 28 år, genom att locka med något som unga tycker om - musik.
Detta gör Nordea tillsammans med Universal Music genom programvaran Chimp, vilken krävs för att strömma musiken till bankkunderna. De anslutna kunderna kommer enligt uppgift att få tillgång till hela Universal Musics bibliotek. Utöver själva musiktjänsten kommer bankkunderna som är anslutna till tjänsten att få erbjudanden.
Skärmdump från Nordea.se
Det man direkt börjar fundera över är hur genomtänkt detta verkligen är, på flera plan, då relevansen mellan produkterna inte finns över huvud taget (rätta mig gärna om jag har fel). Man brukar normalt sett akta sig för att koppla ihop varumärken med olika målgrupp och värdering.
På pappret ser framtidsförutsättningarna för denna co-branding inte ljus ut, men "never assume", som min marknadsföringslärare brukade säga likt ett mantra.
Dessutom kan man inte annat än förundras över att man från Check-in musics håll ser sig själv som en konkurrent till Spotify, som förmodligen äger upp deras musiklager i brygga. Märkligt.
Det skall bli ytterst spännande att se hur denna märkliga konstellation artar sig.
Edit: Relevant co-branding i min värld:
Sydsvenskan.se bygger om
Idag släpptes den nya Sydsvenskan.se, runt 03:00 för att vara mer exakt.
Den nya siten är på ett sätt unik i sitt sammanhang, åtminstone när man talar om nordiska nyhetssiter som idag följer en och samma designmall med enstaka avvikelser. Designen är dock ingen slump, utan har inspirerats av allt ifrån sociala plattformar, utländska nyhetssiter och omfattande läsarundersökningar med arbetsgrupper.
Den nya Sydsvenskan.se bjuder på helt andra möjligheter för läsaren, oavsett om det handlar om förenklad navigering eller socialt engagemang och dialog. Siten är ett nirvana för att uppnå en god länkekonomi.
Den nya designen talar även för en betydligt bättre miljö än tidigare, där annonserna på ett helt annat sätt ligger mixade med det redaktionella innehållet.
Kolla gärna in före och efter-bilderna på Sydsvenskan.se!
// Calle
Den nya siten är på ett sätt unik i sitt sammanhang, åtminstone när man talar om nordiska nyhetssiter som idag följer en och samma designmall med enstaka avvikelser. Designen är dock ingen slump, utan har inspirerats av allt ifrån sociala plattformar, utländska nyhetssiter och omfattande läsarundersökningar med arbetsgrupper.
Den nya Sydsvenskan.se bjuder på helt andra möjligheter för läsaren, oavsett om det handlar om förenklad navigering eller socialt engagemang och dialog. Siten är ett nirvana för att uppnå en god länkekonomi.
Den nya designen talar även för en betydligt bättre miljö än tidigare, där annonserna på ett helt annat sätt ligger mixade med det redaktionella innehållet.
Kolla gärna in före och efter-bilderna på Sydsvenskan.se!
// Calle
Twitter reklamfinansierar
Idag tillkännager Twitter i en blogpost att man skall implementera reklam i sina flöden.
Reklamplatserna är inte banners utan ord och/eller #hashtags. Upplägget är i mycket likt Googles välbeprövade AdWords: Ju mer du betalar, ju högre upp i resultaten/indexeringen hamnar du.
Detta innebär rent praktiskt att en betalande användare rankas högre än de organiska sökresultaten.
Enligt Mashable.com är testerna redan igång.
I min värld är detta ett riktigt genidrag ur ren kommersiell synvinkel, då Twitter har enorma mängder med data (läs: ord och sammanhang) att kapitalisera på.
Deras inventory är i stort sett obegränsat, och det är endast antalet topics som är begränsningen egentligen. Bra att de inte valde att gå på det klassiska bannermanéret.
Dock bör det finnas en potentiell risk med upplägget.
Twitter är idag ett forum för snabb, trovärdig, information. Inte minst vid tillfällen såsom demostrationerna i Burma eller jordbävningarna i Chile. Här har Twitter ett stort ansvar enligt mig, och även om tanken att kapitalisera på de stora informationsflödena som skapas i samband med katastrofsituationer som dessa, finns det en moraletisk aspekt i det hela.
Här måste Twitter ta ett ställningstagande, hur vida de skall dra nytta av ett stort inventory i alla lägen, bara för att de kan.
// Calle
Reklamplatserna är inte banners utan ord och/eller #hashtags. Upplägget är i mycket likt Googles välbeprövade AdWords: Ju mer du betalar, ju högre upp i resultaten/indexeringen hamnar du.
Detta innebär rent praktiskt att en betalande användare rankas högre än de organiska sökresultaten.
Enligt Mashable.com är testerna redan igång.
I min värld är detta ett riktigt genidrag ur ren kommersiell synvinkel, då Twitter har enorma mängder med data (läs: ord och sammanhang) att kapitalisera på.
Deras inventory är i stort sett obegränsat, och det är endast antalet topics som är begränsningen egentligen. Bra att de inte valde att gå på det klassiska bannermanéret.
Dock bör det finnas en potentiell risk med upplägget.
Twitter är idag ett forum för snabb, trovärdig, information. Inte minst vid tillfällen såsom demostrationerna i Burma eller jordbävningarna i Chile. Här har Twitter ett stort ansvar enligt mig, och även om tanken att kapitalisera på de stora informationsflödena som skapas i samband med katastrofsituationer som dessa, finns det en moraletisk aspekt i det hela.
Här måste Twitter ta ett ställningstagande, hur vida de skall dra nytta av ett stort inventory i alla lägen, bara för att de kan.
// Calle
Välkommen
Hej och välkommen till Sirén uncut.
Här kommer Ni att kunna läsa om mina tankar och åsikter om händelser inom mediesfären.
// Calle Sirén
Här kommer Ni att kunna läsa om mina tankar och åsikter om händelser inom mediesfären.
// Calle Sirén
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)